varm-lufts-ballonger
varmluftsballonger marcus och egil
material: två stenar, en påse och en varmlufts-pistol
hypotes: jag tror att ballongenkommer att sväva men inte så bra eftersom att ballongen behöver vara tät och hålla ballansen. men den kommer nog att sväva bra!
genomförande: jag tog en påse och så knöt jag kanterna så att inte luften skulle åka ut. sen så satte jag stenar på åsen för att få stadga på påsen, sen så fyllde jag påsen med varmlufts-pistolen.
resultat: dom tre första gånerna så gick påsen sönder med på fjärde så sväva den ganska bra.
slutsats: värme stiger eftersom att den har lägre densitet än va kall luft har, påsen smälte av värmen.
4.6
1. svar: hela 93% av ytan är väteatomer.
2. svar: för att vätegasen är tändlig det är inte helium som man använder nu förtiden.
3. svar: det finns io ballonger och i luftskepp.
4. svar: båda är tändliga/ dom skilljer med att ena kväver och den andra tänder.
2. svar: för att vätegasen är tändlig det är inte helium som man använder nu förtiden.
3. svar: det finns io ballonger och i luftskepp.
4. svar: båda är tändliga/ dom skilljer med att ena kväver och den andra tänder.
4.5
1. svar: det har funnits sän vi lärde oss med eld och med olja, med det har stigit oavbrutet dom senaste 200 åren.
2. svar: svaveloxider och kväveoxider bildas ibland när man eldar. det kan reagera med vattnet i luften och så bildas surt regn.
3. svar: smog är en giftig dimma som är rigktigt farlig, den bildas när det är dimma och olicka sotparticklar.
4. svar: smog är ett stort problem för städer när lufen står still då bildas det smog eftersom att sotparticklarna inte försviner utan bildar smog med dimman.
5. svar: när kolatomer brinner när det är ont om syre så bildas komonoxider, den är giftig eftersom att den gör att kroppen inte kan transportera syre.
6. svar: det kan skada naturen genom att förstöra sjöar träd och annat.
2. svar: svaveloxider och kväveoxider bildas ibland när man eldar. det kan reagera med vattnet i luften och så bildas surt regn.
3. svar: smog är en giftig dimma som är rigktigt farlig, den bildas när det är dimma och olicka sotparticklar.
4. svar: smog är ett stort problem för städer när lufen står still då bildas det smog eftersom att sotparticklarna inte försviner utan bildar smog med dimman.
5. svar: när kolatomer brinner när det är ont om syre så bildas komonoxider, den är giftig eftersom att den gör att kroppen inte kan transportera syre.
6. svar: det kan skada naturen genom att förstöra sjöar träd och annat.
4.4
1. svar: oxider är en är kemiska föreningar där syreatomer sitter ihop med något annat atomslag. ordet oxid kommer från det latinska namnet för syre (oxygenium).
2. svar: i de oxider som finns i luften sitter syreatomer ihop med kolatomer, kväveatomer eller svavelatomer. de kallas därför kolioxider, kväveoxider och svaveloxider.
3. svar: när ett ämne brinner sätts ämnets atomer alltid ihop med syreatomer. den typen av kemisk reaktion kallas förbränning.
4. svar: det bildas när det finns för mycket syre. och när vi andas ut.
5. svar: fotosyntes finns nästan överallt men det finns i blad och vattnet och i träd.
6. svar: för att syre nivåerna ökar.
7. svar: för att det är bättre flr miljön.
2. svar: i de oxider som finns i luften sitter syreatomer ihop med kolatomer, kväveatomer eller svavelatomer. de kallas därför kolioxider, kväveoxider och svaveloxider.
3. svar: när ett ämne brinner sätts ämnets atomer alltid ihop med syreatomer. den typen av kemisk reaktion kallas förbränning.
4. svar: det bildas när det finns för mycket syre. och när vi andas ut.
5. svar: fotosyntes finns nästan överallt men det finns i blad och vattnet och i träd.
6. svar: för att syre nivåerna ökar.
7. svar: för att det är bättre flr miljön.
4.3
1. svar: de heter (helium,argon,krypton och neon)
2. svar: ädelgaserna är alltid ett grundämne. de deltar aldrig i kemiska reaktioner och bildar inte kemiska föreningar med andra ämnen. det är därför de kallas "ädla" ädelgaser
3. svar: som helium använder man till ballonger och luftballonger och om man andas in helium så blir din röst len och mjuk så den låter roligt, när man till värkar medecin eller svetsning av tunn metal så använder man argon. neon, argon och krypton används för många olika belysningar. om man skulle skicka elektrisitet genom dem så får man ljus av vacker färg.
4. svar: ädelgaser reagerar inte med andra ämnen. därför kan de också användas som skyddsgaser. säger om man skulle svätsa något, och eld skulle komma in i tanken så kan väl det vara bra eftersom att det inte reagerar med dom andra ämnena.
2. svar: ädelgaserna är alltid ett grundämne. de deltar aldrig i kemiska reaktioner och bildar inte kemiska föreningar med andra ämnen. det är därför de kallas "ädla" ädelgaser
3. svar: som helium använder man till ballonger och luftballonger och om man andas in helium så blir din röst len och mjuk så den låter roligt, när man till värkar medecin eller svetsning av tunn metal så använder man argon. neon, argon och krypton används för många olika belysningar. om man skulle skicka elektrisitet genom dem så får man ljus av vacker färg.
4. svar: ädelgaser reagerar inte med andra ämnen. därför kan de också användas som skyddsgaser. säger om man skulle svätsa något, och eld skulle komma in i tanken så kan väl det vara bra eftersom att det inte reagerar med dom andra ämnena.
ett försök med värme ljus
luft och eld
material:
vi tog ett sterin ljus, en tänsticka och en bägare.
hypotes:
jag tror att ljuset kommer att slockna när man läger över bägaren eftersom att eld behöver syre/luft för att kunna brinna. den kommer att lysa/brinna svagare för varenda sekund eftersom att den förbrukar sitt syre.
genomförnade:
jag tog ett stearin ljus och en tändsticka jag la sterinljuset på bordet och sen så tände jag den. när den tagit sig så la jag en bägare över. lågan blev svagare för varenda sekund. eftersom att elden behöver syre/luft. men syret försvann efter varje sekund. luften/syret i bägaren fösvann och lågan slocknade. alltså behöver elden syre för att kunna brinna.
resultat:
elden slocknade eftesom att luften förvann i bögaren.
slutssats:
elden behöver syre/luft för att kunna brinna
material:
vi tog ett sterin ljus, en tänsticka och en bägare.
hypotes:
jag tror att ljuset kommer att slockna när man läger över bägaren eftersom att eld behöver syre/luft för att kunna brinna. den kommer att lysa/brinna svagare för varenda sekund eftersom att den förbrukar sitt syre.
genomförnade:
jag tog ett stearin ljus och en tändsticka jag la sterinljuset på bordet och sen så tände jag den. när den tagit sig så la jag en bägare över. lågan blev svagare för varenda sekund. eftersom att elden behöver syre/luft. men syret försvann efter varje sekund. luften/syret i bägaren fösvann och lågan slocknade. alltså behöver elden syre för att kunna brinna.
resultat:
elden slocknade eftesom att luften förvann i bögaren.
slutssats:
elden behöver syre/luft för att kunna brinna
labb om luft och tryck
luft och tryck
vad som händer när man andvänder luft i vatten
material:
en träkloss, en hink, en glasbägare. färgpulver och ett rör
genomförande:
gen vi tog en glasbägare och fyllde den med vatten. sen la vår lärare i ett färgpulver i vatten så man kunde se vad som hände i vattnet. sen så la vi det på en hink så att alla såg. sen så la vi en träkloss. och träklossen flöt väldit bra eftersom att vattnets densitet är 1 och då kunde klossen flyta. sen så tog vi ett rör som hade en botten så att luften kunde inte komma ut. och så att klossen fick plats i den, men klossen fick ligga kvar i glasskålen. sen så tog vi röret på klossen och tryckte ner den i vattnet. klossen gick sakta ner på botten. eftesom att luften inte har någonstans att ta vägen så blir det ett tryck som håller vattnet borta. så funkar trycket typ.
resultat:
när vi la ner klossen så föt den men när röret kom så sjönk den ner.
slutsats:
luften har ingenstans att ta vägen och då bildas ett tryck i röret.
vad som händer när man andvänder luft i vatten
material:
en träkloss, en hink, en glasbägare. färgpulver och ett rör
genomförande:
gen vi tog en glasbägare och fyllde den med vatten. sen la vår lärare i ett färgpulver i vatten så man kunde se vad som hände i vattnet. sen så la vi det på en hink så att alla såg. sen så la vi en träkloss. och träklossen flöt väldit bra eftersom att vattnets densitet är 1 och då kunde klossen flyta. sen så tog vi ett rör som hade en botten så att luften kunde inte komma ut. och så att klossen fick plats i den, men klossen fick ligga kvar i glasskålen. sen så tog vi röret på klossen och tryckte ner den i vattnet. klossen gick sakta ner på botten. eftesom att luften inte har någonstans att ta vägen så blir det ett tryck som håller vattnet borta. så funkar trycket typ.
resultat:
när vi la ner klossen så föt den men när röret kom så sjönk den ner.
slutsats:
luften har ingenstans att ta vägen och då bildas ett tryck i röret.
gaser
1. de 4 stycken är syre,ädelgaser,kväve och koldioxid.
2. det är kväve.
3. de är 21 procent.
4. vid 10 mil.
5. molykylerna blir färre.
6. om man tar en glödande tråd ner i ren syrgas så flammard et upp. så får man reda på det.
7.
2. det är kväve.
3. de är 21 procent.
4. vid 10 mil.
5. molykylerna blir färre.
6. om man tar en glödande tråd ner i ren syrgas så flammard et upp. så får man reda på det.
7.
tryck
1. svar: i u-båtar. när vi dyker,när vi pumpar däck. när vi hissar upp en bil eller en motor cyckel.
2. svar: det kallas kilopaskal. förkortas som kpa
3. svar:
2. svar: det kallas kilopaskal. förkortas som kpa
3. svar:
no-film materians faser
vatten. finns i fast form och i flyttande och gasform. det finns trestycken men ändå en fjärde. plasma. när vi badar är det flyttande. när man åker på is så är det fast. när det är varmt då dunstar vattnet,
blir till gasform.
fasta ämnen har form och volym. tar upp utrymmen.
atomer finns i molekylerna. när det är fast så kan dom inte röra på sig.
i en vätska kan molekylerna röra på sig än som fast form
viskositet är ett mått på hur trögflyttande en vätska är.
vatten har också en seg ytspänning.
gaser har ingen bestämmd volym och ingen form
man kan höra och känna en gas.
man kan pressa ihop en gas eftersom att den inte har en bestämmd form.
gas kan expandera som tillexempel när man blåser upp en ballong. då expanderar ballongen.
ju varmare luft gasen är då expanderara molekylerna.
man an använda gasen till verktyg genom trycket.
boyles lag säger att trycket hos en gas är omvänt proportionellt till temperaturen.
när trycket ökar så sjunker temperaturen.
Guy-lussacs lag
guy-Lussacs lag säger att volym och temperatur är direkt proportionella till varandra.
den krymper i kylla och expanderar i värme.
den var 60cm sen kyllde dom den och den krympte till 56cm sen värmde dom den och den expanderade till 66cm.
plasma
plasma finns i rymden som i solen.
plasma är ett energirikt tillstånd där molekyler och atomer börjar att lösas upp.
1 000 000miljon grader är plasma.
fasövergångar.
fasövergång växlingen från en fas till en annan.
smältpunkt: när ett fast ämne övergår i vätska
förånga: när en vätska övergår i gasform.
(copy right) by: marcus
blir till gasform.
fasta ämnen har form och volym. tar upp utrymmen.
atomer finns i molekylerna. när det är fast så kan dom inte röra på sig.
i en vätska kan molekylerna röra på sig än som fast form
viskositet är ett mått på hur trögflyttande en vätska är.
vatten har också en seg ytspänning.
gaser har ingen bestämmd volym och ingen form
man kan höra och känna en gas.
man kan pressa ihop en gas eftersom att den inte har en bestämmd form.
gas kan expandera som tillexempel när man blåser upp en ballong. då expanderar ballongen.
ju varmare luft gasen är då expanderara molekylerna.
man an använda gasen till verktyg genom trycket.
boyles lag säger att trycket hos en gas är omvänt proportionellt till temperaturen.
när trycket ökar så sjunker temperaturen.
Guy-lussacs lag
guy-Lussacs lag säger att volym och temperatur är direkt proportionella till varandra.
den krymper i kylla och expanderar i värme.
den var 60cm sen kyllde dom den och den krympte till 56cm sen värmde dom den och den expanderade till 66cm.
plasma
plasma finns i rymden som i solen.
plasma är ett energirikt tillstånd där molekyler och atomer börjar att lösas upp.
1 000 000miljon grader är plasma.
fasövergångar.
fasövergång växlingen från en fas till en annan.
smältpunkt: när ett fast ämne övergår i vätska
förånga: när en vätska övergår i gasform.
(copy right) by: marcus
no-labb om snö och vatten
snö som vi kokade
hjärta och blodomloppet
1. det är vänster och höger hjärthalva.
2.röda och vita blodkroppar.
3.höger förmak och höger kammare. sen är det vänsterkammare och vänster förmak.
4.den förser hjärtat med näring och syre.
5.först genom lungorna till hjärtat. ner till levern sen till njuren och tarmarna sen till kroppens övriga celler sen åker det till hjärtat igen och sen till lungorna.
6.den pumpar ut blodet i kroppen jättefort. då blir det ungefärså här dunk,dunk......dunk,dunkl och så vidare.
7.för att det får hjälp av hjärtat och muskelpumparna.
8. det fördelas uppe i hjärtat. (typ)
9. för man förlorar för mycket blod i överkroppen. då svimmar mn men om mn läggr sig ner så kommer blodet tillbaks. man kan också lyft benen när mn ligger ner. då går det fortare.
2.röda och vita blodkroppar.
3.höger förmak och höger kammare. sen är det vänsterkammare och vänster förmak.
4.den förser hjärtat med näring och syre.
5.först genom lungorna till hjärtat. ner till levern sen till njuren och tarmarna sen till kroppens övriga celler sen åker det till hjärtat igen och sen till lungorna.
6.den pumpar ut blodet i kroppen jättefort. då blir det ungefärså här dunk,dunk......dunk,dunkl och så vidare.
7.för att det får hjälp av hjärtat och muskelpumparna.
8. det fördelas uppe i hjärtat. (typ)
9. för man förlorar för mycket blod i överkroppen. då svimmar mn men om mn läggr sig ner så kommer blodet tillbaks. man kan också lyft benen när mn ligger ner. då går det fortare.
hår och nagel
mitt hårstrå var lite mörkare än egils men dom var lika raka. mitt var tjokare än egils hårstrå
hår och nagel
mitt hårstrå var lite mörkare än egils men dom var lika raka. mitt var tjokare än egils hårstrå
no-frågor 3
1. det gör så att vi får stadga i kroppen, alltsån att vi kan stå upp, men man behöver muskler för att kunna hålla sig uppe.
2. det finnsmånga leder i kroppen. ledvätska,kulleder,gångjärnsleder och vridleder.
3.i benets inre del finns det röd och gul benmärg, i den röda benmärgen bildas röda och vita blodkroppar. medan den gula benmärgen mest består av fett.
4. i förstoring ser vi hur benets inre porösa del byggs upp av benbalkar. det gör benet både starkt och lätt.
5. benhinnan har i uppgift att ge cellerna näring och syre.
6.mellan ryggkotorna finns det diskar. som jämnar ut trycket och att göra det möjligt att böja oss. men diskarna kan skadas om vi lyfter något som är för tungt, då kan delar av disken trängas ut mellan kotorna. det kallas diskbråck.
7. när celler i benet dör ersäts dom av nya celler. det finns celler som brytter ner och bygger upp benet. tack vare det kan benet ständigt byggas om, och hela skelletetkan undan för undan förnyas.
8.ledbrosk: mellan många ben i kroppen finns det leder somgör att vi kan röra oss,benets ändar i en led är täckta av skyddande hinna av brosk.
ledvätska: i leden finns det ledvätska som smörjer in ledytorna så att det lätt kan glida mot varandra. ledband: runt lederna finns det starka band som håller ihop lederna. det är ledbandet.
2. det finnsmånga leder i kroppen. ledvätska,kulleder,gångjärnsleder och vridleder.
3.i benets inre del finns det röd och gul benmärg, i den röda benmärgen bildas röda och vita blodkroppar. medan den gula benmärgen mest består av fett.
4. i förstoring ser vi hur benets inre porösa del byggs upp av benbalkar. det gör benet både starkt och lätt.
5. benhinnan har i uppgift att ge cellerna näring och syre.
6.mellan ryggkotorna finns det diskar. som jämnar ut trycket och att göra det möjligt att böja oss. men diskarna kan skadas om vi lyfter något som är för tungt, då kan delar av disken trängas ut mellan kotorna. det kallas diskbråck.
7. när celler i benet dör ersäts dom av nya celler. det finns celler som brytter ner och bygger upp benet. tack vare det kan benet ständigt byggas om, och hela skelletetkan undan för undan förnyas.
8.ledbrosk: mellan många ben i kroppen finns det leder somgör att vi kan röra oss,benets ändar i en led är täckta av skyddande hinna av brosk.
ledvätska: i leden finns det ledvätska som smörjer in ledytorna så att det lätt kan glida mot varandra. ledband: runt lederna finns det starka band som håller ihop lederna. det är ledbandet.
